Warning, /education/step/po/sv/docs/step/examples.docbook is written in an unsupported language. File is not indexed.

0001 <chapter id="examples">
0002 <title
0003 >Exempel i &step;</title>
0004 
0005 <para
0006 >&step;-paket innehåller flera instruktiva exempel för att hjälpa till att förstå principerna för hur programmet fungerar: </para>
0007 
0008 <variablelist>
0009   <varlistentry>
0010     <term
0011 ><menuchoice
0012 ><guimenu
0013 >Arkiv</guimenu
0014 > <guisubmenu
0015 >Exempel</guisubmenu
0016 ></menuchoice
0017 ></term>
0018     <listitem
0019 ><para
0020 ><action
0021 >Visar en undermeny</action
0022 > med olika alternativ.</para>
0023     <variablelist>
0024       <varlistentry>
0025         <term
0026 ><guimenuitem
0027 >Öppna exempel...</guimenuitem
0028 ></term>
0029         <listitem
0030 ><para
0031 ><action
0032 >Öppnar ett exempel</action
0033 > från den fördefinierade uppsättningen</para
0034 ></listitem>
0035       </varlistentry>
0036       <varlistentry>
0037         <term
0038 ><guimenuitem
0039 >Öppna nerladdat exempel...</guimenuitem
0040 ></term>
0041         <listitem
0042 ><para
0043 ><action
0044 >Öppnar de nerladdade exemplen.</action
0045 ></para
0046 ></listitem>
0047       </varlistentry>
0048       <varlistentry>
0049         <term
0050 ><guimenuitem
0051 >Ladda ner nya experiment...</guimenuitem
0052 ></term>
0053         <listitem
0054 ><para
0055 ><action
0056 >Ladda ner exempel</action
0057 > delade av andra användare.</para
0058 ></listitem>
0059       </varlistentry>
0060       <varlistentry>
0061         <term
0062 ><guimenuitem
0063 >Dela med nuvarande experiment...</guimenuitem
0064 ></term>
0065         <listitem
0066 ><para
0067 ><action
0068 >Du kan dela dina egna exempel.</action
0069 ></para
0070 ></listitem>
0071       </varlistentry>
0072     </variablelist>
0073     </listitem>
0074   </varlistentry>
0075 </variablelist>
0076 
0077 <para
0078 >Beskrivningen av standardexempelfilerna hittar du nedan. </para>
0079 
0080 <variablelist>
0081   <varlistentry id="brownian">
0082     <term
0083 ><filename
0084 >brownian.step</filename
0085 ></term>
0086     <listitem
0087 ><para
0088 >Ritar upp bana för den stela skivan som samverkar med 40 partiklar vilka rör sig slumpmässigt i en låda. Exemplet simulerar <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Brownsk_rörelse"
0089 >Brownsk rörelse</ulink
0090 > hos ideala gaspartiklar.</para
0091 ></listitem>
0092   </varlistentry>
0093 
0094   <varlistentry id="pendulum">
0095     <term
0096 ><filename
0097 >doublependulum.step</filename
0098 ></term>
0099     <listitem
0100 ><para
0101 >Det här exemplet simulerar <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelpendel"
0102 >rörelsen hos en dubbelpendel</ulink
0103 > med användning av två solida partiklar och två pinnar.</para
0104 ></listitem>
0105   </varlistentry>
0106 
0107   <varlistentry id="eightpendulum">
0108     <term
0109 ><filename
0110 >eightpendulum.step</filename
0111 ></term>
0112     <listitem
0113 ><para
0114 >Detta exempel är en enkel demonstration av den berömda <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Newtons_vagga"
0115 >Newtons vagga</ulink
0116 >. Det görs i &step; med pinnar, skivor och en låda. De sex kulorna i mitten rör sig inte efter som de hålls på plats med stift.</para
0117 ></listitem>
0118   </varlistentry>
0119 
0120   <varlistentry id="first">
0121     <term
0122 ><filename
0123 >first.step</filename
0124 >: Första exemplet</term>
0125     <listitem
0126 ><para
0127 >Det här exemplet har två delar. Den första delen innehåller två partiklar hopkopplade med en fjäder, och den andra delen innehåller två laddade partiklar. </para>
0128     <variablelist>
0129       <varlistentry id="first-two-particles">
0130         <term
0131 >Två partiklar hopkopplade med en fjäder</term>
0132         <listitem
0133 ><para
0134 >I det här exemplet läggs två partiklar till i rummet och en fjäder kopplas mellan dem. Båda partiklarnas egenskaper, som hastighet, rörelsemängd, position, etc., har ställts in i egenskapsbläddraren. Fjäderns egenskaper, som styvhet, vilolängd, dämpning etc., har också ställts in i egenskapsbläddraren. </para>
0135 
0136         <para
0137 ><emphasis
0138 >Förklaring av simuleringen:</emphasis>
0139         </para>
0140 
0141         <para
0142 >Det här är ett bra exempel på en enkel harmonisk rörelse. Här är den ena partikelns acceleration längs den positiva x-axeln och den andra partikelns acceleration längs den negativa x-axeln. Resultatet blir att båda partiklarna drar fjädern i motsatta riktningar, medan fjädern försöker få de båda partiklarna tillbaka till sina ursprungliga positioner. På så sätt utför systemet en enkel harmonisk rörelse. Simuleringen av partiklarna och fjädern med dessa förutsättningar syns i rummet. </para
0143 ></listitem>
0144       </varlistentry>
0145 
0146       <varlistentry id="first-two-charged">
0147         <term
0148 >Två laddade partiklar</term>
0149         <listitem
0150 ><para
0151 >Varje laddad partikels hastighet är inställd i en viss riktning så att de laddade partiklarna rör sig i hastighetsriktningen, men varje partikel har fått en lika men motsatt laddning så att partiklarna försöker attrahera varandra. Resultatet kan ses i simuleringen av de laddade partiklarna under dessa förhållanden i rummet.</para
0152 ></listitem>
0153       </varlistentry>
0154     </variablelist>
0155     </listitem>
0156   </varlistentry>
0157 
0158   <varlistentry id="fourpendula">
0159     <term
0160 ><filename
0161 >fourpendula.step</filename
0162 ></term>
0163     <listitem
0164 ><para
0165 >Detta exempel är en korrekt demonstration av den berömda <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Newtons_vagga"
0166 >Newtons vagga</ulink
0167 >. Eftersom systemet inte är perfekt, ger två skivor i mitten visuell rörelse i tiden.</para
0168 ></listitem>
0169   </varlistentry>
0170 
0171   <varlistentry id="gas">
0172     <term
0173 ><filename
0174 >gas.step</filename
0175 ></term>
0176     <listitem
0177 ><para
0178 >Exemplet simulerar idealt gastryck orsakat av <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Brownsk_rörelse"
0179 >Brownsk rörelse</ulink
0180 >.</para
0181 ></listitem>
0182   </varlistentry>
0183 
0184   <varlistentry id="graph">
0185     <term
0186 ><filename
0187 >graph.step</filename
0188 ></term>
0189     <listitem
0190 ><para
0191 >Ritar upp diagrammet över hastighet och position för partikel1 i systemet med två partiklar hopkopplade med en fjäder.</para
0192 ></listitem>
0193   </varlistentry>
0194 
0195   <varlistentry id="liquid">
0196     <term
0197 ><filename
0198 >liquid.step</filename
0199 ></term>
0200     <listitem
0201 ><para
0202 >Det här exemplet simulerar en monoatomär vätska.</para
0203 ></listitem>
0204   </varlistentry>
0205 
0206   <varlistentry id="lissajous">
0207     <term
0208 ><filename
0209 >lissajous.step</filename
0210 ></term>
0211     <listitem
0212 ><para
0213 >Det här exemplet simulerar <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Lissajouskurva"
0214 >Lissajous kurva</ulink
0215 > med en tvåpartikelmodell. Modellens parametrar kan ändras med reglaget i mitten av rummet.</para
0216 ></listitem>
0217   </varlistentry>
0218 
0219   <varlistentry id="motor1">
0220     <term
0221 ><filename
0222 >motor1.step</filename
0223 ></term>
0224     <listitem
0225 ><para
0226 >Simulerar en triangelformad stel kropp under last från tre linjära motorer.</para
0227 ></listitem>
0228   </varlistentry>
0229 
0230   <varlistentry id="motor-example">
0231     <term
0232 ><filename
0233 >motor.step</filename
0234 ></term>
0235     <listitem
0236 ><para
0237 >Simulerar samverkan av den linjära motorn med en stel rektangulär kropp på en fjäder.</para
0238 ></listitem>
0239   </varlistentry>
0240 
0241   <varlistentry id="note-example">
0242     <term
0243 ><filename
0244 >note.step</filename
0245 ></term>
0246     <listitem
0247 ><para
0248 >Exempel med &latex;-formel (<ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gauss_sats"
0249 >divergenssatsen</ulink
0250 >) och inbäddad bild.</para
0251 ></listitem>
0252   </varlistentry>
0253 
0254   <varlistentry id="resonance">
0255     <term
0256 ><filename
0257 >resonance.step</filename
0258 ></term>
0259     <listitem
0260 ><para
0261 >Det här exemplet simulerar resonans i systemet med vinkelmotorn.</para
0262 ></listitem>
0263   </varlistentry>
0264 
0265   <varlistentry id="softbody">
0266     <term
0267 ><filename
0268 >softbody.step</filename
0269 ></term>
0270     <listitem
0271 ><para
0272 >Exemplet simulerar samverkan av två stela kroppar med en deformerbar kropp mellan sig..</para
0273 ></listitem>
0274   </varlistentry>
0275 
0276   <varlistentry id="solar">
0277     <term
0278 ><filename
0279 >solar.step</filename
0280 ></term>
0281     <listitem
0282 ><para
0283 >Det här exemplet simulerar rörelsen hos solsystemets större kroppar (solen och planeterna).</para
0284 ></listitem>
0285   </varlistentry>
0286 
0287   <varlistentry id="springs">
0288     <term
0289 ><filename
0290 >springs.step</filename
0291 ></term>
0292     <listitem
0293 ><para
0294 >Det här exemplet simulerar rörelsen hos det plana systemet med fem partiklar hopkopplade med fyra fjädrar.</para
0295 ></listitem>
0296   </varlistentry>
0297 
0298   <varlistentry id="wave">
0299     <term
0300 ><filename
0301 >wave.step</filename
0302 ></term>
0303     <listitem
0304 ><para
0305 >Diagrammet i rummet visar den gröna partikelns svängningar. När simuleringen startas börjar vågen röra sig från den röda partikeln. Den blåa partikeln reflekterar vågen och den rör sig i motsatt riktning till den röda partikeln reflekterar den igen. Efter en viss tid kommer vågen att försvinna, eftersom fjädrarna har dämpning.</para
0306 ></listitem>
0307   </varlistentry>
0308 </variablelist>
0309 
0310 </chapter>