Warning, /education/step/po/sv/docs/step/examples.docbook is written in an unsupported language. File is not indexed.
0001 <chapter id="examples"> 0002 <title 0003 >Exempel i &step;</title> 0004 0005 <para 0006 >&step;-paket innehåller flera instruktiva exempel för att hjälpa till att förstå principerna för hur programmet fungerar: </para> 0007 0008 <variablelist> 0009 <varlistentry> 0010 <term 0011 ><menuchoice 0012 ><guimenu 0013 >Arkiv</guimenu 0014 > <guisubmenu 0015 >Exempel</guisubmenu 0016 ></menuchoice 0017 ></term> 0018 <listitem 0019 ><para 0020 ><action 0021 >Visar en undermeny</action 0022 > med olika alternativ.</para> 0023 <variablelist> 0024 <varlistentry> 0025 <term 0026 ><guimenuitem 0027 >Öppna exempel...</guimenuitem 0028 ></term> 0029 <listitem 0030 ><para 0031 ><action 0032 >Öppnar ett exempel</action 0033 > från den fördefinierade uppsättningen</para 0034 ></listitem> 0035 </varlistentry> 0036 <varlistentry> 0037 <term 0038 ><guimenuitem 0039 >Öppna nerladdat exempel...</guimenuitem 0040 ></term> 0041 <listitem 0042 ><para 0043 ><action 0044 >Öppnar de nerladdade exemplen.</action 0045 ></para 0046 ></listitem> 0047 </varlistentry> 0048 <varlistentry> 0049 <term 0050 ><guimenuitem 0051 >Ladda ner nya experiment...</guimenuitem 0052 ></term> 0053 <listitem 0054 ><para 0055 ><action 0056 >Ladda ner exempel</action 0057 > delade av andra användare.</para 0058 ></listitem> 0059 </varlistentry> 0060 <varlistentry> 0061 <term 0062 ><guimenuitem 0063 >Dela med nuvarande experiment...</guimenuitem 0064 ></term> 0065 <listitem 0066 ><para 0067 ><action 0068 >Du kan dela dina egna exempel.</action 0069 ></para 0070 ></listitem> 0071 </varlistentry> 0072 </variablelist> 0073 </listitem> 0074 </varlistentry> 0075 </variablelist> 0076 0077 <para 0078 >Beskrivningen av standardexempelfilerna hittar du nedan. </para> 0079 0080 <variablelist> 0081 <varlistentry id="brownian"> 0082 <term 0083 ><filename 0084 >brownian.step</filename 0085 ></term> 0086 <listitem 0087 ><para 0088 >Ritar upp bana för den stela skivan som samverkar med 40 partiklar vilka rör sig slumpmässigt i en låda. Exemplet simulerar <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Brownsk_rörelse" 0089 >Brownsk rörelse</ulink 0090 > hos ideala gaspartiklar.</para 0091 ></listitem> 0092 </varlistentry> 0093 0094 <varlistentry id="pendulum"> 0095 <term 0096 ><filename 0097 >doublependulum.step</filename 0098 ></term> 0099 <listitem 0100 ><para 0101 >Det här exemplet simulerar <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelpendel" 0102 >rörelsen hos en dubbelpendel</ulink 0103 > med användning av två solida partiklar och två pinnar.</para 0104 ></listitem> 0105 </varlistentry> 0106 0107 <varlistentry id="eightpendulum"> 0108 <term 0109 ><filename 0110 >eightpendulum.step</filename 0111 ></term> 0112 <listitem 0113 ><para 0114 >Detta exempel är en enkel demonstration av den berömda <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Newtons_vagga" 0115 >Newtons vagga</ulink 0116 >. Det görs i &step; med pinnar, skivor och en låda. De sex kulorna i mitten rör sig inte efter som de hålls på plats med stift.</para 0117 ></listitem> 0118 </varlistentry> 0119 0120 <varlistentry id="first"> 0121 <term 0122 ><filename 0123 >first.step</filename 0124 >: Första exemplet</term> 0125 <listitem 0126 ><para 0127 >Det här exemplet har två delar. Den första delen innehåller två partiklar hopkopplade med en fjäder, och den andra delen innehåller två laddade partiklar. </para> 0128 <variablelist> 0129 <varlistentry id="first-two-particles"> 0130 <term 0131 >Två partiklar hopkopplade med en fjäder</term> 0132 <listitem 0133 ><para 0134 >I det här exemplet läggs två partiklar till i rummet och en fjäder kopplas mellan dem. Båda partiklarnas egenskaper, som hastighet, rörelsemängd, position, etc., har ställts in i egenskapsbläddraren. Fjäderns egenskaper, som styvhet, vilolängd, dämpning etc., har också ställts in i egenskapsbläddraren. </para> 0135 0136 <para 0137 ><emphasis 0138 >Förklaring av simuleringen:</emphasis> 0139 </para> 0140 0141 <para 0142 >Det här är ett bra exempel på en enkel harmonisk rörelse. Här är den ena partikelns acceleration längs den positiva x-axeln och den andra partikelns acceleration längs den negativa x-axeln. Resultatet blir att båda partiklarna drar fjädern i motsatta riktningar, medan fjädern försöker få de båda partiklarna tillbaka till sina ursprungliga positioner. På så sätt utför systemet en enkel harmonisk rörelse. Simuleringen av partiklarna och fjädern med dessa förutsättningar syns i rummet. </para 0143 ></listitem> 0144 </varlistentry> 0145 0146 <varlistentry id="first-two-charged"> 0147 <term 0148 >Två laddade partiklar</term> 0149 <listitem 0150 ><para 0151 >Varje laddad partikels hastighet är inställd i en viss riktning så att de laddade partiklarna rör sig i hastighetsriktningen, men varje partikel har fått en lika men motsatt laddning så att partiklarna försöker attrahera varandra. Resultatet kan ses i simuleringen av de laddade partiklarna under dessa förhållanden i rummet.</para 0152 ></listitem> 0153 </varlistentry> 0154 </variablelist> 0155 </listitem> 0156 </varlistentry> 0157 0158 <varlistentry id="fourpendula"> 0159 <term 0160 ><filename 0161 >fourpendula.step</filename 0162 ></term> 0163 <listitem 0164 ><para 0165 >Detta exempel är en korrekt demonstration av den berömda <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Newtons_vagga" 0166 >Newtons vagga</ulink 0167 >. Eftersom systemet inte är perfekt, ger två skivor i mitten visuell rörelse i tiden.</para 0168 ></listitem> 0169 </varlistentry> 0170 0171 <varlistentry id="gas"> 0172 <term 0173 ><filename 0174 >gas.step</filename 0175 ></term> 0176 <listitem 0177 ><para 0178 >Exemplet simulerar idealt gastryck orsakat av <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Brownsk_rörelse" 0179 >Brownsk rörelse</ulink 0180 >.</para 0181 ></listitem> 0182 </varlistentry> 0183 0184 <varlistentry id="graph"> 0185 <term 0186 ><filename 0187 >graph.step</filename 0188 ></term> 0189 <listitem 0190 ><para 0191 >Ritar upp diagrammet över hastighet och position för partikel1 i systemet med två partiklar hopkopplade med en fjäder.</para 0192 ></listitem> 0193 </varlistentry> 0194 0195 <varlistentry id="liquid"> 0196 <term 0197 ><filename 0198 >liquid.step</filename 0199 ></term> 0200 <listitem 0201 ><para 0202 >Det här exemplet simulerar en monoatomär vätska.</para 0203 ></listitem> 0204 </varlistentry> 0205 0206 <varlistentry id="lissajous"> 0207 <term 0208 ><filename 0209 >lissajous.step</filename 0210 ></term> 0211 <listitem 0212 ><para 0213 >Det här exemplet simulerar <ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Lissajouskurva" 0214 >Lissajous kurva</ulink 0215 > med en tvåpartikelmodell. Modellens parametrar kan ändras med reglaget i mitten av rummet.</para 0216 ></listitem> 0217 </varlistentry> 0218 0219 <varlistentry id="motor1"> 0220 <term 0221 ><filename 0222 >motor1.step</filename 0223 ></term> 0224 <listitem 0225 ><para 0226 >Simulerar en triangelformad stel kropp under last från tre linjära motorer.</para 0227 ></listitem> 0228 </varlistentry> 0229 0230 <varlistentry id="motor-example"> 0231 <term 0232 ><filename 0233 >motor.step</filename 0234 ></term> 0235 <listitem 0236 ><para 0237 >Simulerar samverkan av den linjära motorn med en stel rektangulär kropp på en fjäder.</para 0238 ></listitem> 0239 </varlistentry> 0240 0241 <varlistentry id="note-example"> 0242 <term 0243 ><filename 0244 >note.step</filename 0245 ></term> 0246 <listitem 0247 ><para 0248 >Exempel med &latex;-formel (<ulink url="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gauss_sats" 0249 >divergenssatsen</ulink 0250 >) och inbäddad bild.</para 0251 ></listitem> 0252 </varlistentry> 0253 0254 <varlistentry id="resonance"> 0255 <term 0256 ><filename 0257 >resonance.step</filename 0258 ></term> 0259 <listitem 0260 ><para 0261 >Det här exemplet simulerar resonans i systemet med vinkelmotorn.</para 0262 ></listitem> 0263 </varlistentry> 0264 0265 <varlistentry id="softbody"> 0266 <term 0267 ><filename 0268 >softbody.step</filename 0269 ></term> 0270 <listitem 0271 ><para 0272 >Exemplet simulerar samverkan av två stela kroppar med en deformerbar kropp mellan sig..</para 0273 ></listitem> 0274 </varlistentry> 0275 0276 <varlistentry id="solar"> 0277 <term 0278 ><filename 0279 >solar.step</filename 0280 ></term> 0281 <listitem 0282 ><para 0283 >Det här exemplet simulerar rörelsen hos solsystemets större kroppar (solen och planeterna).</para 0284 ></listitem> 0285 </varlistentry> 0286 0287 <varlistentry id="springs"> 0288 <term 0289 ><filename 0290 >springs.step</filename 0291 ></term> 0292 <listitem 0293 ><para 0294 >Det här exemplet simulerar rörelsen hos det plana systemet med fem partiklar hopkopplade med fyra fjädrar.</para 0295 ></listitem> 0296 </varlistentry> 0297 0298 <varlistentry id="wave"> 0299 <term 0300 ><filename 0301 >wave.step</filename 0302 ></term> 0303 <listitem 0304 ><para 0305 >Diagrammet i rummet visar den gröna partikelns svängningar. När simuleringen startas börjar vågen röra sig från den röda partikeln. Den blåa partikeln reflekterar vågen och den rör sig i motsatt riktning till den röda partikeln reflekterar den igen. Efter en viss tid kommer vågen att försvinna, eftersom fjädrarna har dämpning.</para 0306 ></listitem> 0307 </varlistentry> 0308 </variablelist> 0309 0310 </chapter>